kapitel 17
When I came back to the kitchen Zayn had made us breakfast. He pulled me into a warm hug, and I kissed him easily on the lips before I hugged him back.
After the breakfast we decided to watch another movie, so once again we cuddled up in the sofa. I smiled at him and gave him a long kiss before I pulled the blanket over us and started the movie.
Hannah
Jag slog snabbt upp ögonen och kollade vad klockan var. Igen. Jag hade vaknat flera gånger under natten och morgonen med oron för att jag skulle försova mig och missa planet. Det fick bara inte hända. Det var 50 minuter tills jag egentligen skulle gå upp, men jag var så rädd för att somna om och försova mig att jag bestämde mig för att gå upp redan nu. Jag var ändå inte trött utan helt uppspeedad. Idag skulle jag ju äntligen åka till USA.
Jag klev upp ur sängen och stängde av alla tre alarm jag satt ifall något inte skulle fungera. Jag tog min mobil och sms:ade Emma som jag lovat att jag skulle göra när jag vaknade. Hon var troligtvis inte vaken så här tidigt, men jag kunde lika gärna skicka det nu som sen. Jag tog en snabb titt på min stora resväska för att dubbelkolla att den var packad och klar innan jag gick fram till fotöljen som stod i mitt rum och satte på mig kläderna jag lagt fram redan igår. Det blev en mjukisdress med ett vitt linne under, kanske inte dom finaste kläderna men dom var bekväma och det kändes bättre eftersom vi skulle resa så långt.
När jag satt på mig kläderna gick jag och hämtade mobilen som låg på nattygsbordet och tassade sedan försiktigt ut från mitt rum och mot köket. Precis när jag skulle gå ner för trappan öppnades en dörr, och Olivia kom utsmygandes från sitt rum i bara pyjamas.
"Gud va du skräms!" utbrast hon och la handen på hjärtat.
"Du med" viskade jag tillbaka.
"Men va gör du uppe såhär tidigt?" frågade hon.
"Kunde inte sova, har redan vaknat massor av gånger" suckade jag och drog handen genom håret. Hon nickade.
"Men vadå, ska du äta frukost nu eller?" frågade hon och nu var det jag som nickade.
"Men jag ska bara gå på toa, så kan jag komma ner sen" sa hon och log.
"Okej" svarade jag log tillbaka innan hon smet in till badrummet och jag smög ner för trappan.
Jag kom kom in i köket och tittade mig omkring. Det var rätt stökigt sen igår. Eftersom Olivia inte var här än kunde jag lika gärna börja diska lite, så kunde vi bestämma tillsammans vad vi skulle äta.
Japp så fick det bli, tänkte jag och började tappa upp varmvatten.
Shit, jag måste verkligen vara uppstressad tänkte jag för mig själv med tanke på att jag stod och diskade frivilligt. Samtidigt kom Olivia in i köket, i en likadan mjukisdress som jag hade fast annan färg.
"Äru sjuk eller nått?" frågade hon mig, precis som om hon läst mina tankar och syftade såklart på diskningen.
Jag skrattade till innan jag svarade.
"Nää, men tänkte att mamma blir ju glad. Och sen tänkte jag att vi kunde bestämma frukost tillsammans" sa jag och log stort.
"Aaw" sa hon och kom närmare.
Perfekt tillfälle tänkte jag och tog snabbt lite skum i händerna och skvätte på henne.
Förskräckt skrek hon till tyst och ryggade tillbaka. Sen flinade hon elakt, gick fram till diskbänken innan jag hunnit hindra henne, och kastade skum på mig. Jag måste ha sett väldigt rolig ut, för Olivia började skratta galet innan hon sprang och gömde sig bakom en kökshanduk.
"Fred!" skrattade jag och sträckte fram handen.
"Fred" sa hon och skakade den.
"Så" sa jag när jag torkat bort vattnet från håret "vad ska vi göra till frukost?"
Olivia funderade en kort stund innan hon fick ett stort leende på läpparna.
"Pancakes!" utbrast hon och jag var tvungen att erkänna att det lät lockande.
"Okey let's do it!" svarade jag leendes.
"Nää, du får göra pancakesen, för dina blir alltid godare, så gör jag scones" sa hon och log stort tillbaka.
"Deal" sa jag och började ta fram ingredienser och desamma gjorde Olivia.
Vi pratade om allt mellan himmel och jord, så som bara vi kunde göra.
Vi hörde steg i trappan och strax därefter stod Sophie i köket.
"Kul att ni kan va så himla tysta" sa hon lite irriterat och satte sig vid bordet. Jag och Olivia skrattade ännu mer innan jag reste mig och tog fram pannkakorna som stått i ugnen för att behålla värmen. Sophie började äta och vi fortsatte prata alla tre och snabbt försvann Sophies irritation. Det dröjde inte länge innan vi hörde nya steg i trappan, och denna gång var det Tindra som vaknat. Som tur var hade hon vaknat av sig själv och inte blivit väckt av oss.
När mamma och pappa kom ner i köket log de stort mot oss alla fyra.
"Har ni gjort det här..?" frågade mamma och såg nästan rörd ut.
"De va Hannah och Olivia" sa Tindra. "Dom hade gjort till mig med" fortsatte hon och log.
Mamma och pappa satte sig ner och började äta, och trots att jag och mina systrar ätit klart för ett tag sen satt vi kvar och pratade, vi hade hyfsat god tid på oss innan det var dags att åka. Dessutom så var detta den sista familjemåltiden på länge.
Det började bli tid för att åka så jag fixade mig i ordning det sista, borstade tänderna, målade på ett tunt lagar mascara, bara för att inte se så trött ut, och satte upp håret. Jag gick in i mitt rum och hämtade den stora resväskan som jag sedan försiktigt drog ner för trappan.
När vi var helt klara tog jag en sista titt i mitt rum innan jag tog mitt handbagage och gick ner i hallen. Jag tog på mig mina Concerse och satte mig i bilen tillsammans med min familj och Emma, som just kommit för att följa med och vinka av mig, och vi körde mot flygplatsen.
När vi kom fram var de andra redan där så jag gick fram till dom. Jag kramade om Bella och vi båda skrattade lite när vi såg att vi hade likadana mjukisdresser på oss, men som tur var i olika färger. Jag sa hej till Adam och Lucas, som verkade lika spända som jag och Bella trots att de försökte dölja det. Jag log för mig själv. Här stod vi, fyra tidigare främlingar, på väg till USA för att förverkliga våra drömmar om att få dansa för de stora stjärnorna. Jag slog bort tankarna och presenterade snabbt min familj för mina nya vänner innan det var dags att ta med allt bagage och gå till incheckningen. Utan problem checkade vi in alla väskor och sedan var det dags att gå till säkerhetskontrollen. Jag kramade länge om mina förälder, mina systrar och min bästa kompis. Trots att jag försökte hålla tårarna borta trillade det sakta ner en för min kind. Självklart var jag jätteglad över att jag skulle åka, men det var samtidigt svårt att vara bort från sin familj så länge, och bara tanken på att jag inte ens visste när jag skulle få se dem igen gjorde mig ledsen. Jag gick fram till Emma och kramade om henne hårt.
"Jag kommer sakna dej bebo" viskade hon och jag hörde hur hon snyftade.
"Jag kommer sakna dej med bebi" svarade jag och nu fick även jag svårt att hålla tårarna borta. Jag klarade inte av att se min bästis ledsen. Jag släppte Emma och torkade försiktigt bort tårarna som rann längs hennes kinder.
"Gråt inte" sa jag och log. "För då kommer jag också börja gråta"
Hon skrattade till.
"Så kan vi ju inte ha det" sa hon. "Då kommer du ju göra ett dåligt första intryck"
"Nämen ush, säg inte sådär, jag får panik!" sa jag och vi båda skrattade.
Det hade blivit dags att gå igenom säkerhetskontrollen så jag kramade om henne en sista gång och gav henne en puss på kinden innan jag snabbt kramade om min familj igen, och sedan skyndade efter mina nya vänner genom kontrollen. Jag gick igenom utan problem och vände mig sedan om och vinkade en sista gång. Emma stod med armen runt Olivia, och de båda hade tårar i ögonen. Jag gav dom en slängkyss och fick snabbt två tillbaka. Jag vinkade ännu en gång innan jag vände mig om och började gå. Nu var de borta. Nu började det stora äventyret på riktigt.
"Så va säger ni" sa Bella och stannade en bit framför mig och killarna. "Starbucks?" fortsatte hon frågandes och tittade på oss.
"Jaa!" nästan skrek jag och Adam skrattade.
"Ja antar att vi måste komma in i den rätta feelingen" sa han sen och vi började gå mot Starbucks.
När vi fått våra drickor insåg vi att det var dags för boarding. Vi skyndade oss för att hitta vår gate men det var längre än vi trott och tiden tickade iväg. Jag kände hur jag nästan började kallsvettas, vi fick verkligen inte missa planet. Vi ökade farten ännu mer tills vi nästan sprang, och äntligen såg jag den, gaten. Men sen såg jag något som fick mig att frysa till. Det var ingen där. Hade vi redan missat planet? Paniken spred sig. Adam rushade fram till tjejen som stod vid disken och sa något jag inte uppfattade på grund av paniken inom mig.
"Ni har tur" sa tjejen som mer liknade en dam en tjej. "Vi skulle precis stänga dörrarna. Skynda er på nu" fortsatte hon med ett på klistrat leende och öppnade dörrarna igen.
"Tack" sa vi nästan i kör och sprang förbi, hela vägen ut i planet. Vi gick ombord och möttes av en leende flygvärdinna.
"Då så, då var alla ombord, och vi kan börja vår resa mot USA" sa hon i högtalarna medan vi gick för att hitta våra platser med allas ögon på oss. Jag kände hur jag blev generad av alla blickar, och suckade lättat när vi hittade våra platser i det stora planet. Alla fyra satt i mittenraden. Jag hade Bella på min högra sida och Lucas på min vänstra och bredvid Lucas satt Adam.
"Boarding complete" hörde vi kaptenen säga samtidigt som vi satte oss ner och spände fast säkerhetsbältet. Vi rullade ut på landningsbanan och jag kände hur Bella tog min hand.
"USA here we come!" sa hon spänt samtidigt som jag kände hur planet lyfte och lämnade marken.
Eftersom det var en så extremt lång resa fick vi verkligen tid att prata och lära känna varandra. För egentligen så var det enda jag visste om dessa tre personer deras namn och att de var grymma på att dansa. Vi satt och snackade om allt möjligt och bara lärde känna varandra. Vi märkte inte ur lång tid som gått förrens flygvärdinnorna började komma ut med maten. Vi bara fortsatte och prata ända tills det var dags för nästa måltid, det hade redan blivit middag. Efter middagen dröjde det inte länge innan Adam somna. Det hade varit en lång dag och vi alla var trötta. Tyvärr hade jag det problemet att jag inte kunde sova på flygplan. Jag vet inte vad det var, men något gick inte ihop när jag skulle försöka sova. Lucas, som också var väldigt trött bestämde sig för att sätta på en film på den lilla TV-skärmen som fanns framför varje säte, men det dröjde inte länge innan även han sov. Bella och jag fortsatte att prata, vi var båda för uppspelta för att kunna vila.
Efter vad som kändes som en evighet var det dags att landa. Jag kände hur mina nerver var på helspänn igen. Var det verkligen redan dags att landa i USA? Jag hade fortfarande svårt att greppa att allt detta hände mig.
Jag petade på både Lucas och Adam för att väcka dom.
"Vi landar snart" sa jag och log stort. Lucas bara tittade på mig och gnuggade sig i ögonen. Jag och Bella skrattade. Vi var inte trötta alls, utan jättespända. Dels för at vi just landat i USA, men dels för att vi fått i oss så mycket godis och socker under resan.
Vi gick av planet och jag andades in den första amerikanska luften, och det kändes riktigt bra. Jag kramade hårt om Bellas hand samtidigt som vi gick för att hämta vårat bagage. När vi gjort det, och var på väg mot utgången kom vi på att vi inte hade någon aning om vart vi skulle nu. Men den oron släppte när vi kom ut genom dörrarna då det stod en man där med en skylt med texten Emily Osment crew. Lättade gick vi fram till honom och hälsade. Han presenterade sig som Mark, the tourmaneger, och jag kände igen honom från auditionen hemma i Sverige. Vi gick till en stor bil som skulle ta oss till våra nya lägenheter och packade in oss och våra väskor.
Under hela bilresan satt jag bara och tittade ut, och beundrade landskapet och allt som fanns utanför fönstret. Vi stannade plötsligt och chauffören parkerade bilen. Vi klev ut och möttes av ett stort hus med en stor träport.
"So here is your new home" sa Mark med ett leende.
"Let's see" sa han och tog fram fyra nycklar. "Boys, you're on the 5th floor, Bella you're on the 6th and Hannah on the 7th" sa han och gav oss alla varsin nyckel.
Han höll upp den stora träporten så vi kunde komma in med våra stora väskor.
"So tomorrow, we will meet here at 10am, so you'll get a good night sleep. We'll eat breakfast together, so just be here at 10" sa han innan han sa hejdå och gick igen.
Trötta gick vi alla in i hissen och tryckte på alla våningar. Jag hade tusen frågor men visste att Bella, Adam och Lucas visste lika lite som jag, och dessutom så var jag för trött, så jag bestämde mig för att strunta i dem nu och ta dem imorgon. Hissen stannade på 5an och Adam och Lucas klev ut.
"Ses imorrn" sa dom trött innan hissdörrarna stängdes igen. Nästa gång stannade hissen på våning 6 och det var Bellas tur att gå av.
"Kan inte du komma förbi mig imorrn typ 10 i så kan vi åka tillsammans ner?" frågade hon och jag nickade.
"Förresten, vad ska du ha på dig?" frågade jag.
"Vet inte, typ mjukisar och danskläderna i väskan...?" sa hon och tittade frågandes på mig.
"Okej, det låter bra" sa jag innan jag kramade om henne och hon gick ut.
Nu var det bara jag kvar och jag åkte sakta upp till våning 7, som verkade vara den högsta våningen. Jag gick ut ur hissen och tittade mig omkring. Jag visste ju inte vilken dörr jag skulle till. Det verkade som om det var tre lägenheter på samma vånging, och varje dörr hade ett nummer. Jag tittade på min nyckel och såg att det stod nummer 21 på den. Jag gick fram till den första dörren som hade nummer 20, så jag gick vidare till nästa dörr. Där stod det 21 och med ett leende satte jag försiktigt nyckeln i hålet och låste upp dörren. Jag gick in i lägenheten och ställde min stora väska i hallen. Jag kollade snabbt omkring och var nästan chockad. Det var en stor fin lägenhet, fräsch med massa ytor och ett stort fint kök. Jag gick förbi vardagsrummet, genom en hall och kom sedan till ett fint badrum, och när jag öppnade nästa dörr kom jag in i ett stort sovrum med en inbjudande säng. Jag kastade mig på den och somnade direkt.
Sådär, nu är Hannah och gänget i USA. Slutet blev lite kort men jag var tvungen att skynda på, då jag skulle iväg. Hoppas ni gillade delen, och kommentera gärna vad ni tycker.
Oh juste!ste. Tänkte bara säga att de förra två inläggen har av någon skum anledning kommit i fel ordning, ifall ni tyckte det verkade konstigt eller så. Bara så att ni vet. ^^
xoxo
Dålig uppdatering
Förlåt för en dålig uppdatering, men jag har precis kommit hem från Italien och har därför inte haft möjlighet at skriva. Dock skulle ett nytt kapitel upp, men det har tydligen försvunnit så jag måste skriva om hela tyvärr.
Såg precis iCarly avsnitted med ladsen och det var ju jättebra! Iallafall om man tittar på killarnas skådespeleri, love! Tyckte dock att det va lite fel att dom typ framställde Harry som frontman, och en hel del directionaters kommer att komma nu men vi står upp tillsammans, right..?! ;)
Ni som har sett avsnittet vad tyckte ni? Och ni som inte har sett det måste göra det!
pussen
kapitel 16
"Jag måste gå ut och säga hej till din familj" sa jag snabbt för att låta dom prata med varandra och började gå ut mot köket.
Emma gav mig ännu en blick, så jag gjorde snabbt en diskret 'tummen-upp' innan jag försvann ut och hittade Zebbes föräldrar och syskon i hallen.
Efter massa pussar och kramar, ha pratat med alla och ätit massa fika hade nu alla gått hem och det vara bara jag och min familj kvar. Alla hade velat säga grattis, hejdå, lycka till och jag hade till och med fått flera avskeds-tal, bland annat av min pappa och min moster. Båda hade vattnat mina ögon och fått en och annan tår att trilla ner för min kind.
Nu satt jag i soffan med mina familj och hade spelkväll, något vi inte haft på flera år. Vi hade bestämt oss för att spendera min sista kväll hemma med bara familjen och umgås och spela spel.
Efter att ha beställ och ätit pizza, och spelat spel till klockan elva bestämde vi oss för att gå och sova. Det gällde att jag var utvilad tills imorgon, för imorgon smällde det.
Imorgon skulle jag åka till USA!
Danielle
I woke up in Liam’s bed, with him by my side. I must have fallen asleep during the movie and he must have carried me in here, cause I’m not remembering walking onto his room. I didn’t feel tired at all so I decided to go up and fix some breakfast for the boys. I looked around in the room and saw Liam’s wardrobe, so I sneaked out of bed and walk to it. I found Liam’s onepiece and smiled to myself. I quietly took of the clothes I had worn yesterday and put on Liam’s huge onepiece. It was really too big for me but I didn’t mind, it was cozy and smelled just like him. I walked out of the room and closed the door after me before walked down the hallway to the kitchen. I looked around in the kitchen too see what they got. I decided to make American pancakes, since we were in America after all. I found a recipe and started to mix the ingredients.
Liam
Someone woke me up by softly kissing my cheek. I opened my eyes and found Danielle by my side. I leaned forward and kissed her gently.
“Morning suger” I said and smiled at her.
“Aah gosh, I never get tired of hearing your morning voice!” she said and I kissed her again and pulled her down in the bed.
“As much as I would love to just cuddle up with you right now you have to get up cause I have made breakfast” she said with a beautiful smile.
“You have?” I said and pulled a curl away from her face. She nodded and kissed me.
“Oh and wake up the boys, and I’ll meet you in the kitchen” she said with a wink and disappeared out of the room.
I walked out of my bed and to my closet to get dressed. I couldn’t find my onepiece, so I picked a pair of Abercrombie pants and a Jack Wills hoodie. I knocked on the boy’s door, told them it was breakfast and then walked down to the kitchen where I found Danielle, and a table filled with pancakes and fresh fruit. I walked up to her and kissed her.
“So you stole my onepiece” I said when I saw her wearing it and she smiled.
“Well I had to were something didn’t I…?”
“Do you…?” I said and smiled flirty at her and pulled her closer.
“Wow Liam, you’ve turned into a bad boy” I heard someone say behind me. I turned around and saw Louis, Harry and Niall. I saw how Danielle blushed so I kissed her on the cheek before we all sat down at the table, and Niall hungry as always started right away.
“Dude, go wake Zayn up” I said to Louis and hit his arm easily and he nodded before he walked towards Zayn’s room.
Just a few moments later he came back with a strange look on his face. We all looked up at him, waiting for him to say something.
“I think someone had a great time last night” he said with a grin.
“What do you mean?” Niall said with a piece of pancake in his mouth.
“I’m just saying he never came home last night” he said still with a grin.
Both Harry and Niall laughed quietly while Danielle looked rather worried.
“Hey, baby what’s the matter?” I said taking her hand.
“Do you think something have happened to them?” she asked me.
“Who, Zayn and Emily?” Danielle nodded.
“No, I’m sure they’re fine. They probably just had some fun last night” I said and winked.
“You really think so about Zayn? Cause I don’t, and neither about Em…” she said still worried.
“Honey, they’re fine, I promise!” I said and kissed her on the forehead and she smiled.
Emily
I woke up and looked around confused. At first I didn’t realize where I was but then it came to me that I must had fallen asleep last night cause now I found myself in the sofa leaning against Zayn. I tried to get up as carefully as possible not to wake him up, but I failed and he smiled at me.
“Good morning” he said with an extremely sexy morning voice.
“Morning” I said and leaned forward to kiss him.
"We really must have been tired yesterday" Zayn said and laughed since we both had fallen asleep on the sofa last night. I blushed a bit, but smiled and nodded.
“I’m just gonna go and change” I said looking down at my dress from last night. “Make yourself at home” I continued with a smile. I walked in to my bedroom and changed to a pair of Abercrombie pants and a sweatshirt. I hurried to the bathroom, and washed my face carefully to get rid of all the makeup that had started to fall down. I didn’t bother to put on new makeup, Zayn was going to see me without makeup sooner or later anyways.
When I came back to the kitchen Zayn had made us breakfast. He pulled me into a warm hug, and I kissed him easily on the lips before I hugged him back.
After the breakfast we decided to watch another movie, so once again we cuddled up in the sofa. I smiled at him and gave him a long kiss before I pulled the blanket over us and started the movie.
Kapitel 16 klart. Det blev inget om Hannah, men det kommer jag lovar.
Puss på er alla som läser novellen, och snälla kommentera tankar och åsikter för det betyder verkligen mycket.
XOXO
