kapitel 18
Previously
Nu var det bara jag kvar och jag åkte sakta upp till våning 7, som verkade vara den högsta våningen. Jag gick ut ur hissen och tittade mig omkring. Jag visste ju inte vilken dörr jag skulle till. Det verkade som om det var tre lägenheter på samma vånging, och varje dörr hade ett nummer. Jag tittade på min nyckel och såg att det stod nummer 21 på den. Jag gick fram till den första dörren som hade nummer 20, så jag gick vidare till nästa dörr. Där stod det 21 och med ett leende satte jag försiktigt nyckeln i hålet och låste upp dörren. Jag gick in i lägenheten och ställde min stora väska i hallen. Jag kollade snabbt omkring och var nästan chockad. Det var en stor fin lägenhet, fräsch med massa ytor och ett stort fint kök. Jag gick förbi vardagsrummet, genom en hall och kom sedan till ett fint badrum, och när jag öppnade nästa dörr kom jag in i ett stort sovrum med en inbjudande säng. Jag kastade mig på den och somnade direkt.
Hannah
Jag vaknade utvilad och reste mig sakta upp. Vart var jag någonstans? Jag tittade mig omkring, och sen slog det mig. Jag hade glömt ställa klockan igår kväll, så nu hade jag säkert försovit mig till första mötet! Jag sprang upp ur sängen och in i hallen för att hämta min mobil. Shit, jag hade försovit mig och inte bara lite utan med flera timmar! Paniken spred sig samtidigt som jag sprang in i köket. Där fastnade jag förvirrat framför den stora köksklockan. Vänta, de där kunde ju inte stämma. Jag vände mig mot klockan på mikron för att få samma svar. 06:37. Jag insåg att jag inte hade ställt om min mobilklocka från svensk tid än. Jag suckade lättat och var för en gångs skull glad för den stora tidsskillnaden. Sen suckade jag igen. Klockan var inte ens sju på morgonen och jag var redan vaken. Det var ingen idé att gå och lägga dig igen heller, då jag kände mig ganska utvilad och dessutom var rädd för att försova mig. Jag funderade ett tag på vad jag skulle göra och kom på att jag lika gärna kunde packa upp nu. Dessutom så behövde jag ju komma åt kläderna som jag skulle ha på mig under dagen. Så fick det bli, tänkte jag samtidigt som jag gick ut i hallen och hämtade min stora resväska för att sedan släpa den till sovrummet.
Jag satte på musik och packade sen upp alla kläder och ställde varsamt in skorna i garderoben. När jag var klar tittade jag nöjt mot garderoben, innan jag attackerade resten av lägenheten och gjorde mig hemmastadd.
Jag tog en lång härlig dusch, med hårinpackning och hela köret. Det var inte så lång tid kvar nu, så jag smörjde in mig innan jag tog på mig kläderna och packade väskan. Jag granskade min spegelbild en gång till innan jag tog väskan och nycklarna och gick ut ur lägenheten.
När jag stod och väntade på hissen hörde jag hur en dörr öppnades och stängdes, och en tjej med stort brunt lockigt hår ställde sig bredvid mig.
"Hey, you must be one of the other dancers" sa hon och log medan jag nickade.
"I'm Danielle, a dancer from UK" sa hon och sträckte fram sin hand. Jag skakade den och svarade.
"Nice to meet you Danielle, I'm Hannah" sa jag och log.
"So you're a dancer?" frågade hon och jag nickade.
"Yeah, from..." började jag men hon avbröt mig.
"Don't tell" sa hon snabbt och funderade sedan ett tag. "Sweden, right...?"
"Wow, how can you remember that?" sa jag lite förvånat och hon ryckte lätt på axlarna.
"I was on all of the auditions" svarade hon med ett leende.
"Yeah, I think I remember you, you sat behind the judges with some other guys."
"Yep, that was me and the other three dancers from UK, Liza, Vinnie and Justin"
"Oh right, I think I danced with Justin" sa jag med ett litet skratt.
"Oh, so you were the one dancing with him" svarade hon lite finurligt.
"Yeah, the guy with the brown hair and brown eyes"
Jag log lite när jag tänkte på hans bruna ögon.
"Yes, that's him" svarade Danielle och log tillbaka.
Nu blev jag lite förvirrad istället. Hade Justin sagt något? Eller varför hade Danielle reagerat som hon gjort när jag sa att det var jag som dansade med honom. Mina tankar avbröts av att hissen och vi klev in. Danielle tryckte på entréplans-knappen så jag väntade och tryckte sedan på 6:an.
"Aren't you going down?" frågade hon och log mot mig.
"I am, I'm just going to pick up a friend first" sa jag och log tillbaka.
"See you down there" sa jag innan jag gick ur hissen.
Jag berättade allt för Bella, om mötet med Danielle, hur trevlig hon varit och hur hon reagerat när jag sagt att de var jag som dansat med Justin.
"Men vadå, tror du att Justin hade sagt något eller?" frågade Bella samtidigt som hon tog sin väska.
"Nä, de vet jag inte, men hon sa typ 'oh so it was you who danced with him'" sa jag och imiterade Danielle med betoning på 'you'.
"Men då kanske han har sagt något" sa Bella och blinkade mot mig samtidigt som vi gick ut ur hennes lägenhet mot hissen.
"Men lägg av!" sa jag och slog Bella lätt på armen.
Men tänk om han hade sagt något...
Förlåt för att kapitel 17 har tagit så himla lång tid att skriva men jag har (som vanligt) hafr massa prov och nationella och sånt. Menmen nu är det iallafall uppe.
Glöm inte att kommentera vad ni tycker, och stay tuned, för det kan kanske komma en liten 'tävling' snart... ;)
xoxo
Nu var det bara jag kvar och jag åkte sakta upp till våning 7, som verkade vara den högsta våningen. Jag gick ut ur hissen och tittade mig omkring. Jag visste ju inte vilken dörr jag skulle till. Det verkade som om det var tre lägenheter på samma vånging, och varje dörr hade ett nummer. Jag tittade på min nyckel och såg att det stod nummer 21 på den. Jag gick fram till den första dörren som hade nummer 20, så jag gick vidare till nästa dörr. Där stod det 21 och med ett leende satte jag försiktigt nyckeln i hålet och låste upp dörren. Jag gick in i lägenheten och ställde min stora väska i hallen. Jag kollade snabbt omkring och var nästan chockad. Det var en stor fin lägenhet, fräsch med massa ytor och ett stort fint kök. Jag gick förbi vardagsrummet, genom en hall och kom sedan till ett fint badrum, och när jag öppnade nästa dörr kom jag in i ett stort sovrum med en inbjudande säng. Jag kastade mig på den och somnade direkt.
Hannah
Jag vaknade utvilad och reste mig sakta upp. Vart var jag någonstans? Jag tittade mig omkring, och sen slog det mig. Jag hade glömt ställa klockan igår kväll, så nu hade jag säkert försovit mig till första mötet! Jag sprang upp ur sängen och in i hallen för att hämta min mobil. Shit, jag hade försovit mig och inte bara lite utan med flera timmar! Paniken spred sig samtidigt som jag sprang in i köket. Där fastnade jag förvirrat framför den stora köksklockan. Vänta, de där kunde ju inte stämma. Jag vände mig mot klockan på mikron för att få samma svar. 06:37. Jag insåg att jag inte hade ställt om min mobilklocka från svensk tid än. Jag suckade lättat och var för en gångs skull glad för den stora tidsskillnaden. Sen suckade jag igen. Klockan var inte ens sju på morgonen och jag var redan vaken. Det var ingen idé att gå och lägga dig igen heller, då jag kände mig ganska utvilad och dessutom var rädd för att försova mig. Jag funderade ett tag på vad jag skulle göra och kom på att jag lika gärna kunde packa upp nu. Dessutom så behövde jag ju komma åt kläderna som jag skulle ha på mig under dagen. Så fick det bli, tänkte jag samtidigt som jag gick ut i hallen och hämtade min stora resväska för att sedan släpa den till sovrummet.
Jag satte på musik och packade sen upp alla kläder och ställde varsamt in skorna i garderoben. När jag var klar tittade jag nöjt mot garderoben, innan jag attackerade resten av lägenheten och gjorde mig hemmastadd.
Jag tog en lång härlig dusch, med hårinpackning och hela köret. Det var inte så lång tid kvar nu, så jag smörjde in mig innan jag tog på mig kläderna och packade väskan. Jag granskade min spegelbild en gång till innan jag tog väskan och nycklarna och gick ut ur lägenheten.
När jag stod och väntade på hissen hörde jag hur en dörr öppnades och stängdes, och en tjej med stort brunt lockigt hår ställde sig bredvid mig.
"Hey, you must be one of the other dancers" sa hon och log medan jag nickade.
"I'm Danielle, a dancer from UK" sa hon och sträckte fram sin hand. Jag skakade den och svarade.
"Nice to meet you Danielle, I'm Hannah" sa jag och log.
"So you're a dancer?" frågade hon och jag nickade.
"Yeah, from..." började jag men hon avbröt mig.
"Don't tell" sa hon snabbt och funderade sedan ett tag. "Sweden, right...?"
"Wow, how can you remember that?" sa jag lite förvånat och hon ryckte lätt på axlarna.
"I was on all of the auditions" svarade hon med ett leende.
"Yeah, I think I remember you, you sat behind the judges with some other guys."
"Yep, that was me and the other three dancers from UK, Liza, Vinnie and Justin"
"Oh right, I think I danced with Justin" sa jag med ett litet skratt.
"Oh, so you were the one dancing with him" svarade hon lite finurligt.
"Yeah, the guy with the brown hair and brown eyes"
Jag log lite när jag tänkte på hans bruna ögon.
"Yes, that's him" svarade Danielle och log tillbaka.
Nu blev jag lite förvirrad istället. Hade Justin sagt något? Eller varför hade Danielle reagerat som hon gjort när jag sa att det var jag som dansade med honom. Mina tankar avbröts av att hissen och vi klev in. Danielle tryckte på entréplans-knappen så jag väntade och tryckte sedan på 6:an.
"Aren't you going down?" frågade hon och log mot mig.
"I am, I'm just going to pick up a friend first" sa jag och log tillbaka.
"See you down there" sa jag innan jag gick ur hissen.
Jag berättade allt för Bella, om mötet med Danielle, hur trevlig hon varit och hur hon reagerat när jag sagt att de var jag som dansat med Justin.
"Men vadå, tror du att Justin hade sagt något eller?" frågade Bella samtidigt som hon tog sin väska.
"Nä, de vet jag inte, men hon sa typ 'oh so it was you who danced with him'" sa jag och imiterade Danielle med betoning på 'you'.
"Men då kanske han har sagt något" sa Bella och blinkade mot mig samtidigt som vi gick ut ur hennes lägenhet mot hissen.
"Men lägg av!" sa jag och slog Bella lätt på armen.
Men tänk om han hade sagt något...
Förlåt för att kapitel 17 har tagit så himla lång tid att skriva men jag har (som vanligt) hafr massa prov och nationella och sånt. Menmen nu är det iallafall uppe.
Glöm inte att kommentera vad ni tycker, och stay tuned, för det kan kanske komma en liten 'tävling' snart... ;)
xoxo
Kommentarer
Postat av: C
Du kan ju inte bara göra så mot oss!! Sååå spännande!!! :)
Trackback
